Ja vi elsker dette landet!
Just så känns det efter fem dagar på Telemarkkanalen
. Åttio hälsingar och tjugo Orustbor rodde i våra
kyrkbåtar de tretton milen från Porsgrunn till
Dalen. Flera av deltagarna var ovana roddare. Desto större
prestation.
Telemark fylke.
Telemark är ett län som ligger femton mil väster
om Oslo. Både till yta och invånarantal liknar
Telemark Hälsingland. Man är benägen att citera
Kofi Annan när han besökte Stockholms skärgård: ”Detta
måste vara en av världens bäst bevarade hemligheter”.
Tunnlar, berg, sjöar och fjäll med naturscenerier
så man baxnar. ”Det är så vackert
att det gör ont” hörde jag någon av
roddarna säga. I Telemark stod skidsportens vagga och
olympiska elden brinner sen 1952 i byn Morgedal, där
Sondre Norheim bodde på 1800-talet. Han är fader
till telemarksskidtekniken.
Mötet.
Vid slussar och kajer följde människor intresserat
vår färd. När vi anlände till byarna
för kvällsaktiviteter hade folk gått man
ur huse och applåderade vår ankomst. Varje kommun
längs kanalen bjöd oss på kvällsmat
och folkmusik. Arbråroddarna utsåg Kviteseid
och Delsboroddarna utsåg Dalen till sina respektive
vänorter. Avslutningen på Eidsborg bygdetun framför
en stavkyrka, med våra egna folkmusikanter och sångare
i mötet med hardangerfela och kvadar var mäktigt.
Landskampen.
En kväll blev det landskampsrodd. Hälsingarna
som representerade Sverige fick möta ett lag av landslagsåkare
i skidor och elitidrottsmän, som dock hade endast en
halvtimme att träna på. Kapprodden över 400
meter blev spännande med svenska mästarna från
Orust i tiohuggarbåt som outsiders. Vi svenskar satsade
Volvo ( dåvarande VDn på Volvo PG Gyllenhammar
ville ju köpa norska Saga Petroleum för 25 år
sedan) och Norge satsade Statoil. Såsom kapprodden
utföll är numera Statoil i svensk ägo……..
|